ivantanpalycka

Hej hej

Hoppas ni haft en skön helg.
Jag har jobbat mig igenom den och dragit på mig en dunderförkylning, men jag har haft kul och träffat många personer jag saknat.
Det fick mig att fundera lite på människor jag omger och har omgett mig med.
Jag gjorde en utrensning bland vänner och bekanta för något år sedan och sedan dess har jag varit noga med att bara behålla de som är äkta, de som gör gott, de som vill väl.

När jag var yngre var det viktigt att ha många vänner, massor av bekanta och känna sig populär.
Men det bröt ner mig eftersom jag umgicks med människor som var lika ytliga, lika osäkra och inte mådde bra.
Om du inte vill dig själv väl kan du inte göra någon annan gott.
Så jag valde bort dom, de som mådde värst men som inte kunde se det själva.

Att göra sig fri från allt som är dåligt är nödvändigt, du kan inte göra dig fri från dig själv och det mörker du själv bär på, men du kan inte omge dig av ännu mer av samma svärta, då går du under.
Det gäller att vara helt ärligt mot sig själv med både gamla och nya vänner, är de värda dig?
Är du trygg med dom?
Kan du lita på dom?
Det viktigaste du ska fråga dig är: Blir jag lycklig av deras vänskap?

Jag har väl en del nya personer i mitt liv som jag fortfarande lär känna, vissa av dom får mig att må så bra, känna mig avslappnad och trygg medans en del avger mer osäkerhet och illvilja. Man känner sig elak som sållar bort, som säger ifrån, som ryter ifrån, men samtidigt är det dig själv du värnar om, du har rätt att bita ifrån och du ska aldrig acceptera att bli felbehandlad av de som kallar sig dina vänner.

Nu ska jag bygga på snorpappershögen och plugga lite matte.

Må gott kära läsare!
S