ivantanpalycka

"En av de stora förlusterna när en närstående går bort är att att man själv blir mindre älskad. Det är ingen ädel känsla men precis så känns det. En person som älskade och brydde sig om en är borta. Och för varje sådan förlust blir man lite mera vuxen och lite mer ensam."

Jag var bara tvungen att citera min favoritbloggerska Underbara Clara. http://www.underbaraclaras.com/

Hon är så klok, så vis och så ärlig.
Jag gråter varje gång jag läser just de här raderna.
Allra mest gråter jag av rädsla över att min mamma en dag ska gå bort.
Jag klarar inte av att tänka på det, men hon har lovat mig dyrt och heligt att inte dö före mig.
Det finns inte en chans att jag klarar av att förlora den enda personen vars kärlek jag är helt säker på.

För den andra, vars kärlek jag visste var äkta och stark, hon dog. Hon dog och lämnade sin son och sin bonusdotter helt oväntat en dag. Jag vill aldrig känna ens i närheten av vad jag kände då.